Studie: En randomiserad kontrollerad multi-center interventionsstudie med målsättning att bevara faktorer i cirkulerande blod väsentliga för normal utveckling hos extremt prematurfödda barn.

Medverkande parter: Lunds universitet, Skånes universitetssjukhus Sus, Göteborgs universitet, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Karolinska Institutet, Karolinska Universitetssjukhuset Solna och Huddinge.

Läs mer om studien: https://www.med.lu.se/nyheter/181130od

Vården av extremt för tidigt födda barn under de första levnadsveckorna innebär att blodprover behöver tas ofta för att övervaka ett flertal av kroppens olika viktiga funktioner. Den förlust av barnets eget blod som den vanliga blodprovstagningen alltid innebär behöver oftast ersättas med blodtransfusioner. Vid blodtransfusionerna används alltid blod från vuxna blodgivare. Givarblod från vuxna innehåller adult hemoglobin (vuxet hemoglobin) till skillnad från det för tidigt födda barnets egna hemoglobin som är fetalt (fosterhemoglobin). Det finns sannolikt även andra beståndsdelar i barnets eget blod som är viktiga för barnets utveckling som inte förekommer i givarblod från vuxna. 

Forskningsteamet och andra har i tidigare studier visat att minskning av fetalt hemoglobin samt antal givna blodtransfusioner under de 2 första levnadsveckorna i hög grad är kopplade till blodprovstagning. Forskningsteamet fann också att ju större nedgång av fetalt hemoglobin och ju fler givna blodtransfusioner desto större var risken för barnet att utveckla bronkopulmonell dysplasi (BPD), en form av kronisk lungsjukdom som betyder att barnet fortfarande vid 36 graviditetsveckor behöver extra syrgas. Forskningsteamet tror därför att mängden blod som tas ut vid klinisk provtagning behöver vara så liten som möjligt hos extremt för tidigt födda barn. För att uppnå detta behöver analysmetoder utvecklas och införas i klinisk rutin som endast kräver små blodmängder.